Jag har ett mindre breakdown här i soffan klockan 01:42. Jag har jobbat på uppsatsen nästan varje dag i två veckors tid och ju mer jag jobbar på den desto mer inser jag hur andefattig den är. Den kommande diskussionen på oppositionen ekar i mitt huvud. "För lite teori", "Vart är Boye", "Butler förespråkar inte genus!!". Åh gud, jag som så gärna ville ha ett litet vg där på betygspapperet för första gången på en hel kurs. Eva Lilja kanske inte sågar mig jäms med knäna men chansen är inte obetydlig. Den som opponerar kommer vilja göra ett gott intryck och kommer drilla mig tills jag bryter ihop och erkänner mord.
Jag har inhandlat alla julklappar och kokat knäck, imorgon ska jag göra marsipan och städa lägenheten. Om jag tar mod till mig och trycker på send till Anna Nordenstam imorgon vet jag inte. Gud hjälpe mig, jag är en littvetares värsta mardröm.