lördag 4 april 2009
I cant get no satisfaction
Godis och en lårbensinfektion, tanterna gråter i mina armar och jag böjer mig ner efter täcket, vill ha det över ansiktet en tid. Du frågar varför och jag har inget svar. det är fint väder och vi borde gå ut, vi borde städa och diska och kyssas och se på antikrundan men inget går som det ska för oss. det ska nog rodna sig, jag köper upp alla mina pengar på dyra kläder medan jag sliter häcken av mig i frölunda. Varje morgon ber jag att få sova längre men jag har aldrig missat bussen, jo kanske en gång. Små snöflingor singlar mot marken på morgonkvisten och man frågar sig vad är det för mening? Alla mina strumpbyxor är utslitna och alla fina klänningar ser fula ut och mina jackor som jag längtat efter att få ha på mig när solen skiner ser ut som fåniga divided-kopior. En gång läste jag detta ""Fa-fa-fa-fa-fa-fa-fa", Otis Redding sjöng själens musik" och fa fa fa blir till vårens mest efterlängtade känsla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I sommar skall du ha ett roligt jobb och vi skall sjunga fa-fa-fa-fa-fa-fa-fa-fa i parkerna tillsammans!
Du och jag, Julle. Du och jag!
:*
Skicka en kommentar