ojoj lilla hjärtat bultar på så hårt därinne jag tror nästan de går sönder. Fick lägga mig i sängen med en påse godis och utan krav såhär på kvällskvisten efter den här dagen som bara rusade fram. Det var inte ens meningen men det var fint. De gör lite ont också, när någon annan är ledsen och jag vill att mina händer ska läka alla sår men dom gör inte det. Denna oförmögna människa, vad är meningen om man inte ens kan hjälpa sig själv. Imorgon ska jag jobba och de känns inte särskilt bra. Försöker ta de som en utmaning. I fredags jobbade jag. Jag fick vara med och lägga om sår stora som handflator och 5 cm djupa. Fick trösta någon som ville dö, visste inte vad jag skulle säga. Brukar alltid trösta de ledsna tanterna, idag stirrade jag bara in i väggen. Tittar på deras apotekspapper, vi äter samma medicin, jag dubbel så stor dos. När ska jag byta karriär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar